leva, leva mer, leva mest
Som i mellanvärld ligger jag vaken om nätterna och funderar. Ska jag ta väg ett eller rentav väg två in i den nya världen? Finns det något så opraktiskt som pubertet nummer 2 för jag vet att jag vill ta väg ett men nej förresten, väg två är bättre. Eller vill egentligen nog inget av det. Vad gör jag då? [Rotlösheten när den är i sitt esse.]
Idag var jag på introduktion till psykologi på universitetet och snart ska jag på nästa. Jag vill det. Jag vill det inte. Jag har kommit rätt med kursen men kanske inte det optimala tillfället i livet. Samtidigt söker jag jobb och hittar den ena inspirerande affären efter den andra. Hoppas jag att få bli kallad till intervju...?
Nej, när hela världen ogreppbart virvlar omkring mig består i alla fall samma tankar som resten av sommaren.
/Elvira
What`s the point?
Söndag
Tankar av en stressad analfabet
Jag gillar inte lugnet före stormen
Då allting står obehagligt stilla
I beredskap, i väntan på nuets förfall
Blinkar du är det borta
är det nu vi känner till glömt
vi väntar ut stiltjen
För att bli tagna på sängen, tagna med storm
Dagarna går långa
Drar ut på tiden vi inte har kvar
Man mår nästan illa
då är det inte så svårt att längta efter
förändringens vindar
men det är ingen fara
ska du se
det är bara att äta kakan och samtidigt behålla den
/ Ida
Vår fortsättning
Självfallet är det och kommer föralltid att vara
vi tre
mot världen, genom livet, alltid på samma sida - samma nivå
/ Ida
♥ sylt
Ja nu har det sannerligen hänt en del sedan jag var i Tyskland. Hela jag har hänt.
När jag var i Tyskland så åkte vi tåg till ett ställe med paparazzis (det sa jag bara för att!). Där satt de där kända stökiga passagerarna. De drack champagne och fnissade pinsamt. Fyra kvinnor i pensionsålder men ungdomar i hjärtat. Värst var en kvinna vars röst hördes heeeela tiden, och skrattet. Brr, ni vet ett sånt nasalt kärringskratt. Insikten föll över mig efteråt. Det är hon som är jag om 45 år. Hurra.
Isabell var så vänlig när vi gick och såg Emil Jensen i Pildammsparken att introducera mig till The Secret/attraktionslagen och en blogg som belyser detta (dock har jag för mig att Claudia pratade om det vid ravinen?). Jag som sväljer allt kan nog säga att detta tagit över mitt liv. På gott och ont. Mest gott nu tror jag, det gäller bara att veta hur man ska "hantera" den till sin förtjänst. Imorgon börjar jag och Olga på allvar ;).
Ja, den mesta av tiden spenderar jag med att göra små gulliga saker med Olga (en tjej med lika mycket liv som jag!), sitta och fundera och kolla runt lite på jobb och så. För övrigt verkar det som om jag och Olga genom attraktionslagen drar till oss tämligen intressanta personer när vi utnyttjar sommarkorten till det yttersta.
/Elvira
