Poet, filosof eller låtskrivare? 
Oavsett benämning är han ändå lika fantastisk och idag skulle jag vilja dela med mig av en av de finaste låtar som skrivits.
Emil Jensen är artistens namn och vi beundrar honom allihop:

Att någonting någonsin ordnar sig, är omöjligt att tro
När natten faller över då och nu och sen
Att någonting kommer knoppas eller någonsin stått i blom
Nu när mina drömmar frusits ner

Jag börjar tänka på,
vad som skrämmer mig mest
Det som är statiskt eller det som tar slut

Då blir det vår igen
Det trodde jag aldrig
Det tror man aldrig,
att det ska bli
Jag går upp igen
Det trodde jag aldrig
Det tror man aldrig,
att man kan

Att någonting någonsin faller har jag ingen tid att tro
När mina dagar går genom en hinna vävt av luft
Att någonting kommer vissna eller någonsin varit dött
Nu när mina drömmar krypit fram

Jag börjar tänka på,
vad som glädjer mig mest
Det som är evigt eller det som byts om

Då blir det höst igen
Det trodde jag aldrig
Det tror man aldrig,
att det ska bli
Jag går ner igen
Det trodde jag aldrig
Det tror man aldrig

Släng dig från räcket, vänta på ström
Kryp under täcket, hämta en dröm
Sist ut släcker ljuset,
eller vad som är kvar
Samma gamla chock när man väl är klar

Men det blir vår igen
Det trodde jag aldrig
Det tror man aldrig,
att det ska bli
Jag går upp igen
Det trodde jag aldrig
Det tror man aldrig,
att man kan.

Man kan känna igen sig i alla hans texter, han drar fram detdär, ja, du vet.

Det var en fin och behövd bussresa idag mina tusenskönor <3

/ Ida

Musiktipset:

Emil Jensen - Igen