När såna här dagar kommer känner jag mig alltid lite stolt över Lund. Jag är stolt inför till exempel utbytesstudenter. De kommer till Sverige och har hört en massa gott och hela hösten har de upplevt en grådassig omgivning och tillvaro och NU ÄNTLIGEN snöar det och lyser upp och visar av vi kan minsann vi också. Skänka vinterkänsla.



Hur som helst. Morgondagen fick mig att tänka tillbaka till samma dag för exakt 2 år sedan.

Jag sitter som en liten etta och äter julgröt i matsalen för första gången. Småpratar om jullovet bland annat och framför mig några bord bort sitter de där estettreorna med sina luvor och byter julklappar, så trevligt. Jag får en väldig sympati för dem och tänker just på det att allt de upplever, det är alla dessa sista-gången-upplevelser. Och jag drar en lättnadens suck. Följande år ser jag samma syn och känner samma sak fast starkare.

Nu är jag den där stackars estettrean och det känns inte helt OK...

/Elvira

TV-tipset: Bonde söker fru ;)