Vårt framtida liv tillsammans?
"spontant"
Systrar
Luften rensad, nu kan vi börja på en ny kula
och hitta tillbaka till där vi en gång var.
Jag älskar er Elvira Engels och Olga
- always had, always will.
Ni är allt för mig
och jag är er för alltid
/ Ida Peterson von Ekensteen
Helst ej en antikrigsrörelse men gärna en fredsrörelse
Jag är nog ingen krönikör i hjärtat, en sådan som kan hitta brister och skriva uppsatser om sådant jag aldrig ens i närheten reagerat på.
Ett ämne jag dock skulle kunna klaga länge på är den förbannade antivärld vi lever i. Välj inte så, säg inte si, ät inte det och gör absolut inte det valet. Pressen att jobba emot något verkar bara öka ju mer in i engagemangets djungel man söker sig. Man söker sig till mittpunkten och väl där inser man att man inte åstadkommit ett endaste dugg. Jag tror att man måste ge sig med detta negativa. "Ät inte det!" Säg vad jag ska äta då istället. "Gör inte så". Hur många gånger rättar inte föräldrar och lärare barn med dessa ord? Studier visar att belöningar väger betydligt starkare än bestraffningar. Då borde man uppmuntra ett problembarn i skolan när de gör "det de ska" så att de blir sporrade att upprepa detta belönande beteende.
Och en sak till; folk tar ställning genom att vara emot krig, emot främlingsfientlighet, emot kött. Varför inte bara förespråka fred, ett integrerat samhälle och en mer fördelaktig kost om man nu tycker det? Fler skulle lyssna för de flesta är för positivitet. Och fler skulle lyssna på politiker som besitter den udda talangern att faktiskt tala gott om sig själva istället för att smutskasta de andra.
Jag har själv börjat tänka på allt jag är för och det gör det på något sätt mer värt att kämpa för. Och inte emot.
/Elvira
drömmare...
Höst
Nu har nog hösten nästan anlänt i alla fall och även jag vill hälsa minelvija Grattis på födelsedagen :)
och påminna mina små damer om att vi ska ringas imorgon kväll tycker jag med tanke på att det inte blev av i lördags!
/ Ida
<3
leva, leva mer, leva mest
Som i mellanvärld ligger jag vaken om nätterna och funderar. Ska jag ta väg ett eller rentav väg två in i den nya världen? Finns det något så opraktiskt som pubertet nummer 2 för jag vet att jag vill ta väg ett men nej förresten, väg två är bättre. Eller vill egentligen nog inget av det. Vad gör jag då? [Rotlösheten när den är i sitt esse.]
Idag var jag på introduktion till psykologi på universitetet och snart ska jag på nästa. Jag vill det. Jag vill det inte. Jag har kommit rätt med kursen men kanske inte det optimala tillfället i livet. Samtidigt söker jag jobb och hittar den ena inspirerande affären efter den andra. Hoppas jag att få bli kallad till intervju...?
Nej, när hela världen ogreppbart virvlar omkring mig består i alla fall samma tankar som resten av sommaren.
/Elvira
What`s the point?
Söndag
Tankar av en stressad analfabet
Jag gillar inte lugnet före stormen
Då allting står obehagligt stilla
I beredskap, i väntan på nuets förfall
Blinkar du är det borta
är det nu vi känner till glömt
vi väntar ut stiltjen
För att bli tagna på sängen, tagna med storm
Dagarna går långa
Drar ut på tiden vi inte har kvar
Man mår nästan illa
då är det inte så svårt att längta efter
förändringens vindar
men det är ingen fara
ska du se
det är bara att äta kakan och samtidigt behålla den
/ Ida
Vår fortsättning
Självfallet är det och kommer föralltid att vara
vi tre
mot världen, genom livet, alltid på samma sida - samma nivå
/ Ida
♥ sylt
Ja nu har det sannerligen hänt en del sedan jag var i Tyskland. Hela jag har hänt.
När jag var i Tyskland så åkte vi tåg till ett ställe med paparazzis (det sa jag bara för att!). Där satt de där kända stökiga passagerarna. De drack champagne och fnissade pinsamt. Fyra kvinnor i pensionsålder men ungdomar i hjärtat. Värst var en kvinna vars röst hördes heeeela tiden, och skrattet. Brr, ni vet ett sånt nasalt kärringskratt. Insikten föll över mig efteråt. Det är hon som är jag om 45 år. Hurra.
Isabell var så vänlig när vi gick och såg Emil Jensen i Pildammsparken att introducera mig till The Secret/attraktionslagen och en blogg som belyser detta (dock har jag för mig att Claudia pratade om det vid ravinen?). Jag som sväljer allt kan nog säga att detta tagit över mitt liv. På gott och ont. Mest gott nu tror jag, det gäller bara att veta hur man ska "hantera" den till sin förtjänst. Imorgon börjar jag och Olga på allvar ;).
Ja, den mesta av tiden spenderar jag med att göra små gulliga saker med Olga (en tjej med lika mycket liv som jag!), sitta och fundera och kolla runt lite på jobb och så. För övrigt verkar det som om jag och Olga genom attraktionslagen drar till oss tämligen intressanta personer när vi utnyttjar sommarkorten till det yttersta.
/Elvira
I´m not afraid of dying, I´m afraid I haven´t been alive enough.
Kiel
/Elvira
♥ young blood och semester
Detta är sista gången jag har tillgång till dator innan jag beger mig mot det tyska storstadslivet i cirka tio dagar. Försök inte ens kontakta mig, eheh. Gud vad jag har längtat till mitt andra hem. Och att över huvudtaget få komma bort från Lund för att få en chans att andas. Närmast väntar ett slumberparty med Olga där vi ska ladda upp för kanotpaddling imorgon. Och jag ger er en sönderknarkad låt.
Kärlek /Elvira